tisdag 29 januari 2008
Bloggen på uppgång
Det bör meddelas på denna blogg, för er läsare som finns, att anledningen till att Rättspolitiska arbetsgruppens blogg har legat nere är för att våran Talesperson skall åka bort den 1 februari, och därmed sker förtillfället ett "maktskifte" som troligen kommer att påverka blogga negativt. Således så ber vi om ursäkt, men jobbar febrilt för att återskapa den trevliga och intressanta läsning som en gång fanns innan jul här på bloggen
lördag 22 december 2007
RA tar ledigt
Hej alla läsare!
Som ni märker har det inte varit nya inlägg på ett tag. Vi har tagit julledigt och hoppas på att komma igång igen innan nästa år.
God Jul önskar
Liberala Ungdomsförbundet och Rättspolitiska arbetsgruppen.
Som ni märker har det inte varit nya inlägg på ett tag. Vi har tagit julledigt och hoppas på att komma igång igen innan nästa år.
God Jul önskar
Liberala Ungdomsförbundet och Rättspolitiska arbetsgruppen.
lördag 10 november 2007
Och nu kommer följderna...
Inte nog att det är fruktansvärt det som hänt i Finland, att en 18-åring gick igenom skolan och sköt det han såg (se föregående blogginlägg), men nu kommer även följderna här i Sverige.
Den 9 november så häktades två ungdomar i Enskede för stämpling till mord (= ha planerat att mörda någon). De hade planerat att mörda sin rektor, vilket vissa psykologer tror ha triggats igång av Finlandsmassakern.
Så hur ska vi stoppa att detta nya fenomen? Jo vi måste agera tillsammans och se till att ingen känner sig utstött, mobbad etc... Det kan räcka med att le till en person och säga hej i korridoren, för att ha hjälpa en person till att bli lite lyckligare.
Jag tror inte att det finns någon ny lag som kan hjälpa till att motverka sådana här saker, utan det handlar om ren medmänslighet! Jag hoppas att nästa gång man ser någon person, som man vet håller för sig själv,att just Du tittar denna personen i ögonen och säger "hej", jag tror att det har betydelse!
Den 9 november så häktades två ungdomar i Enskede för stämpling till mord (= ha planerat att mörda någon). De hade planerat att mörda sin rektor, vilket vissa psykologer tror ha triggats igång av Finlandsmassakern.
Så hur ska vi stoppa att detta nya fenomen? Jo vi måste agera tillsammans och se till att ingen känner sig utstött, mobbad etc... Det kan räcka med att le till en person och säga hej i korridoren, för att ha hjälpa en person till att bli lite lyckligare.
Jag tror inte att det finns någon ny lag som kan hjälpa till att motverka sådana här saker, utan det handlar om ren medmänslighet! Jag hoppas att nästa gång man ser någon person, som man vet håller för sig själv,att just Du tittar denna personen i ögonen och säger "hej", jag tror att det har betydelse!
torsdag 8 november 2007
Skolmassaker i Finland
Igår sköt en 18-årig elev ihjäl åtta personer och skadade tio innan han tog sitt eget liv i en skola Jokela, Finland. En tragedi för alla inblandade förstås. Dagen innan dådet lade 18-åringen in ett filmklipp med titeln "Jokela High School Massacre"på youtube. År 2002 sköt en före detta elev vid ett gymnasium i Tyskland ihjäl 13 lärare, två elever och en polis. Det är dags att inse att dödskjutningar i skolor inte längre är ett amerikanskt fenomen, utan kommer allt närmare oss. Att nu gå runt och vara rädd för sånt här är förstås överdrivet, men problemet finns ju helt klart. Frågan är vad man kan göra åt sånt här. 18-åringen i Finland beskrivs som radikal och att sympatisera med både extrem höger och vänster. Han har beskrivit sitt dåd som ett sätt att "väcka en sovande värld". Har han någon poäng där? Hursomhelst måste vi ta hårdare på varningssignaler som videon och se elever som hamnat snett redan från början.
onsdag 7 november 2007
Gör barnen grönare
Min syster är 11 år gamal och går i femte klass. Var och varannan dag kommer hon hem med något värdelöst gosedjur hon sytt i syslöjden, eller en väldigt opraktiskt smörkniv hon lyckats producera i träslöjden, eller så berättar hon glatt om att de lärt sig baka muffins på hemkunskapen. Men när jag frågar henne om vad som händer med vårt klimat så tittar hon först på mig som om jag tilltalat henne på grekiska. Jag fann det genast mycket skrämande att hon inte hade en aning om vilka utmaningar vår jord står inför. Med tanke på hennes ringa ålder kan förväntningarna och kraven givetvis inte vara alltför höga men är det inte dags att den yngre generationen också engageras, det är ju trots allt de som kommer att uppleva eventuella förändingar och det borde därför även ligga i barnens intresse. Men eftersom barn är barn och inte själva kan bestämma att de skall lära sig om klimatet i skolan så är det upp till oss vuxna och till politikerna att styra vår framtida skolpolitik. Varför inte använda en del av all den tiden som läggs på den praktiska undervisningen till att infomera barn och ungdomar vilka problem världen står inför, kunskap som i allra högsta grad kan hjälpa oss att rädda vår planet!
lördag 3 november 2007
Ännu mera misshandel
Ska vi acceptera att det har blivit en vardag i det svenska välfärdsamhället att unga misshandlar andra unga?
Ännu en gång så har ungdomar misshandlat en ungdom. Inser inte dessa att det verkligen är farligt att misshandla andra?
Vem ska ager? Staten, polisen, föräldrar eller skolan? Något måste ju snart ske. Snart kommer ju alla våra sjukhus vara fulla av misshandlade ungdomar. Är det så det ska fungera i en välfärdsstat?
Idag så skedde det i Mälarhöjden, ett område vars anses som ett välbärgat samhälle. Vart kommer här näst? (jag refererar till http://www.aftonbladet.se/stockholm/article1161955.ab).
Snart måste ju någon inse att det inte kan fortsätta som det gör just nu!
Ännu en gång så har ungdomar misshandlat en ungdom. Inser inte dessa att det verkligen är farligt att misshandla andra?
Vem ska ager? Staten, polisen, föräldrar eller skolan? Något måste ju snart ske. Snart kommer ju alla våra sjukhus vara fulla av misshandlade ungdomar. Är det så det ska fungera i en välfärdsstat?
Idag så skedde det i Mälarhöjden, ett område vars anses som ett välbärgat samhälle. Vart kommer här näst? (jag refererar till http://www.aftonbladet.se/stockholm/article1161955.ab).
Snart måste ju någon inse att det inte kan fortsätta som det gör just nu!
onsdag 31 oktober 2007
Cancerns olika ansikten
Det är omöjligt att undvika. Var och varannan kvinna går runt med ett litet rosa band utanpå tröjan eller jackan. Och visst- engagemanget är storslaget och bra, men den massiva kampanjen som nu drivs skymmer de andra cancerformernas rätt att också bekämpas. Den absolut vanligaste cancerformen, prostatacancer, har under senare tid fått mindre och mindre uppmärksamhet. Jag vill inte säga vilken form som är elakast eller värst , men faktum är att 3000 fler drabbas av prostatacancer än bröstcancer. Kanske är det dags för ett blått, rött, lila eller gult band?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)