Det är omöjligt att undvika. Var och varannan kvinna går runt med ett litet rosa band utanpå tröjan eller jackan. Och visst- engagemanget är storslaget och bra, men den massiva kampanjen som nu drivs skymmer de andra cancerformernas rätt att också bekämpas. Den absolut vanligaste cancerformen, prostatacancer, har under senare tid fått mindre och mindre uppmärksamhet. Jag vill inte säga vilken form som är elakast eller värst , men faktum är att 3000 fler drabbas av prostatacancer än bröstcancer. Kanske är det dags för ett blått, rött, lila eller gult band?
onsdag 31 oktober 2007
måndag 22 oktober 2007
Fusk i det avlånga landet
Här om dagen presenterade skatteverket nya siffror på hur utbrett skattefifflet är. 133 miljarder kronor "försvinner" på grund av fusk, fel eller misstag uppger man.
Nu meddelar nationalekonomer, efter en statistiskt säkerställd undersökning, att 95% mer eller mindre uttnyttjar kryphål för sin egen vinning. Arbetsmarknadsverket och A-kassorna har grovt underskattat fusk och överutnyttjande, och undvikt den offentliga löngnen om svenskarnas fusk. Undersökningen visar vidare att man fuskar mest med svartjobb, arbetstider och trygghetsförsäkringar.
"Detta en mycket farlig samhällsutveckling. Under den generösa perioden är det många som förleds att luta sig helt mot välfärdssystemen och inrättar sitt liv därefter. När kostnaderna skenar och kontrollen skärps hamnar många av dessa i kläm. Därtill drabbas också många gamla, sjuka och arbetslösa med genuina behov av en generös välfärd. Därför är det nu hög tid att diskutera varför människor egentligen tillgriper Plan B och hur man skapar stabila system som upprätthåller legitimitet."
tisdag 16 oktober 2007
Stora skillnader mellan domstolar
Nu har domen fallit från Svea hovrätt i fallet med de s.k. "Stureplansprofilerna". 21-och 25-åringen döms till fyra års fängelse var, för grov våldtäkt.
Jag är inte insatt i fallet i detaljer såsom bevisning eller vad de inblandade har sagt, så jag tänker inte kommentera om de var skyldiga eller inte. Det som är mer intressant tycker jag är hurpass olika tingsrätten och hovrätten har dömt. Tingsrätten frikände de båda men hovrätten dömer nu som sagt ut fängelse. Det här bevisar att vi behöver olika domstolsnivåer i Sverige och att det gör stor nytta.
En tanke som kommer fram i just det här fallet är huruvida hovrätten påverkats av yttre faktorer. Ingen kan väl vid det här laget ha missat den massiva mediebevakning fallet fått. Kan det verkligen vara så lätt att som domare att gå in i rättsalen helt opåverkad av allmänhetens åsikt och redan lagda dom i fallet? Om dömmande personer låter sig påverkas av media är rättsäkerheten hotad. Och som brottsoffer ska man heller inte behöva ta hjälp av media för att få upprättelse.
De båda försvarsadvokaterna är eniga om en överklagan till högsta domstolen. Det ska därför bli väldigt intressant att höra hur fallet döms där.
Jag är inte insatt i fallet i detaljer såsom bevisning eller vad de inblandade har sagt, så jag tänker inte kommentera om de var skyldiga eller inte. Det som är mer intressant tycker jag är hurpass olika tingsrätten och hovrätten har dömt. Tingsrätten frikände de båda men hovrätten dömer nu som sagt ut fängelse. Det här bevisar att vi behöver olika domstolsnivåer i Sverige och att det gör stor nytta.
En tanke som kommer fram i just det här fallet är huruvida hovrätten påverkats av yttre faktorer. Ingen kan väl vid det här laget ha missat den massiva mediebevakning fallet fått. Kan det verkligen vara så lätt att som domare att gå in i rättsalen helt opåverkad av allmänhetens åsikt och redan lagda dom i fallet? Om dömmande personer låter sig påverkas av media är rättsäkerheten hotad. Och som brottsoffer ska man heller inte behöva ta hjälp av media för att få upprättelse.
De båda försvarsadvokaterna är eniga om en överklagan till högsta domstolen. Det ska därför bli väldigt intressant att höra hur fallet döms där.
måndag 8 oktober 2007
Från misshandel till MORD
Efter denna omskakande helg frågar jag mig vart vårt samhälle är på väg egentligen. Mitt i Stockholm har en 16-årig pojke bragts om livet efter en misshandel av fem jämnåriga. Allting lär ha börjat med ett simpelt bråk vid en fest, för att sedan sluta i en mycket tragisk tragedi. Personer har förlorat en familjemeddlem, en flickvän har förlorat en pojkvänn och vänner har mist en vän. Killarna som står misstänkta för mord har förmodligen också fått sina liva förstörda på ett eller annat sätt. För vem kan leva med vetskapen om att man mördat någon?
Det intressanta är nu vad dessa pojkar kommer att få för straff? Naturligtvis kommer domstolen att ta hänsyn till deras ringa ålder och möjligtvis också eventuell berusning men det är svårt att verkligen göra en bedömning även etiskt. Mord är förmodligen det värsta brott man kan begå men jag personligen lever med en människosyn där alla människor är goda. Jag vill så gärna tro att dessa pojkar är bra killar med stora hjärtan och att detta "bara" var ett otroligt otroligt stort misstag och att alla idag lever med brustet hjärta och det sämsta samvetet som Sverige beskådat. Förmodligen så mår killarna skitdåligt över det som hänt och inser sin skuld. För om de inte gör det så vore dem ju inget annat än monster!
Men om alla människor är så goda innerst inne (och inte lider av någon psykisk sjukdom som jag antar att ingen av pojkarna gör) hur kommer det då sig att det kan gå så långt att man mördar någon? Om man är femton, sexton år inser man inte faran med att sparka någon i huvudet och när personen i fråga ligger medvetslös på marken inser man då inte att det är dags att sluta, att det är nog, att offrets liv är i fara? Sådant förstånd har väl alla? Det krävs ändå en hel del misshandel för att slutligen ta någons liv.
Självklart skall killarna dömas för det allvarliga brott de begått med frågan är hur hårt. Offrets familj vill förmodligen känna att rättvisan skipas samtidigt som samhället måste markera tydligt att misshandel är ett allvarligt brott som lätt kan sluta i en total katastrof. Men är det samtidigt rätt att skicka så pass unga killar i fängelse/ungdomsfängelse en längre tid då de kanske inte innebär någon fara för samhället. En sådan vistelse känns ganska meningslös då den kostar staten pengar samtidigt som det hämmar pojkarnas livslust och välbefinnande ytterligare. Har de inte redan mardrömmar om nätterna? Mår Sverige bättre av att fem tonåringar blir depressiva män bakom lås och bom?
Men än en gång, vad vet jag? Kanske är det så att alla inte är goda som man gärna vill tro, kanske är dessa killar bråkstakar som denna gång gått för långt och som förtjänar hårda straff.
Det skall bli intressant att följa utvecklingen för detta mål. Vad tycker ni?
ps. Jag sänder varma hälsningar till offret och dess nära och kära.
Det intressanta är nu vad dessa pojkar kommer att få för straff? Naturligtvis kommer domstolen att ta hänsyn till deras ringa ålder och möjligtvis också eventuell berusning men det är svårt att verkligen göra en bedömning även etiskt. Mord är förmodligen det värsta brott man kan begå men jag personligen lever med en människosyn där alla människor är goda. Jag vill så gärna tro att dessa pojkar är bra killar med stora hjärtan och att detta "bara" var ett otroligt otroligt stort misstag och att alla idag lever med brustet hjärta och det sämsta samvetet som Sverige beskådat. Förmodligen så mår killarna skitdåligt över det som hänt och inser sin skuld. För om de inte gör det så vore dem ju inget annat än monster!
Men om alla människor är så goda innerst inne (och inte lider av någon psykisk sjukdom som jag antar att ingen av pojkarna gör) hur kommer det då sig att det kan gå så långt att man mördar någon? Om man är femton, sexton år inser man inte faran med att sparka någon i huvudet och när personen i fråga ligger medvetslös på marken inser man då inte att det är dags att sluta, att det är nog, att offrets liv är i fara? Sådant förstånd har väl alla? Det krävs ändå en hel del misshandel för att slutligen ta någons liv.
Självklart skall killarna dömas för det allvarliga brott de begått med frågan är hur hårt. Offrets familj vill förmodligen känna att rättvisan skipas samtidigt som samhället måste markera tydligt att misshandel är ett allvarligt brott som lätt kan sluta i en total katastrof. Men är det samtidigt rätt att skicka så pass unga killar i fängelse/ungdomsfängelse en längre tid då de kanske inte innebär någon fara för samhället. En sådan vistelse känns ganska meningslös då den kostar staten pengar samtidigt som det hämmar pojkarnas livslust och välbefinnande ytterligare. Har de inte redan mardrömmar om nätterna? Mår Sverige bättre av att fem tonåringar blir depressiva män bakom lås och bom?
Men än en gång, vad vet jag? Kanske är det så att alla inte är goda som man gärna vill tro, kanske är dessa killar bråkstakar som denna gång gått för långt och som förtjänar hårda straff.
Det skall bli intressant att följa utvecklingen för detta mål. Vad tycker ni?
ps. Jag sänder varma hälsningar till offret och dess nära och kära.
lördag 6 oktober 2007
Individualisera straffrätten
Idagens Sverige så kämpar människor för att höja straffen för mördare, misshandlare, rånare etc. Även vår justiteminister, Beatrice Ask, skrev en debattartikel i DN nyligen om att hon ville höja fängelsestraffet för människor som är dömda till Mord.
Jag tycker detta är fel. Jag tror inte att man kan generallisera så som dagens straffrätt gör. Man drar alla över en kant. Våra fängelser, heter egentligen Kriminalvårdsanstalter, det som straffrätten har glömt bort, är "vård" i det ordet. Vi har ingen fungerande vård inom straffväsendet (om man inte döms till psykiatrisk vård det vill säga) och detta måste ändras.
Jag, personligen tror inte att en fullt frisk människa skulle kunna begå ett brott som mord. Alla som mördar tror jag har någons sorts brist på omdöme, eller att man helt enkelt inte kan anpassa sig till samhället.
Jag vill härmed att JK och justiteministern skall kämpa för att få till en utredning, om vad som skulle krävas för att få in mer vård på våra anstalter och även individualisera denna vård för att hjälpa varje enskild intagen person. Alla måste kunna få en andra chans i samhället. Att sitta borta 10 år från samhället tror jag inte rehabiliterar någon från att mörda igen. Därmed Måste något ske.
Med detta vill jag även få bort att man ska kunna åberopa psykisk störning, som många i dagens rättssamhälle använder sig av för att på ett lättare sätt bli frigiven igen. Vad väljer man? Att sitta 10 år på Hall eller 2 år på en psykiatrisk avdelning?
Jag tycker dock att alla fångar skall ha rätt till att få ett tidsbestämt straff, därmed stödjer jag justiteministerns förslag om att förändra paragrafen som HD har fastslagit att det är antingen 10 år eller livstid som gäller för en dömd, som begått mord.
Tyvärr är det inte längre sällsynt att en dömd, till antingen fängelse eller psykiatrisk vård, frisläpps och sedan direkt går ut och mördar igen. Detta måste stoppas. NU!
Jag tycker detta är fel. Jag tror inte att man kan generallisera så som dagens straffrätt gör. Man drar alla över en kant. Våra fängelser, heter egentligen Kriminalvårdsanstalter, det som straffrätten har glömt bort, är "vård" i det ordet. Vi har ingen fungerande vård inom straffväsendet (om man inte döms till psykiatrisk vård det vill säga) och detta måste ändras.
Jag, personligen tror inte att en fullt frisk människa skulle kunna begå ett brott som mord. Alla som mördar tror jag har någons sorts brist på omdöme, eller att man helt enkelt inte kan anpassa sig till samhället.
Jag vill härmed att JK och justiteministern skall kämpa för att få till en utredning, om vad som skulle krävas för att få in mer vård på våra anstalter och även individualisera denna vård för att hjälpa varje enskild intagen person. Alla måste kunna få en andra chans i samhället. Att sitta borta 10 år från samhället tror jag inte rehabiliterar någon från att mörda igen. Därmed Måste något ske.
Med detta vill jag även få bort att man ska kunna åberopa psykisk störning, som många i dagens rättssamhälle använder sig av för att på ett lättare sätt bli frigiven igen. Vad väljer man? Att sitta 10 år på Hall eller 2 år på en psykiatrisk avdelning?
Jag tycker dock att alla fångar skall ha rätt till att få ett tidsbestämt straff, därmed stödjer jag justiteministerns förslag om att förändra paragrafen som HD har fastslagit att det är antingen 10 år eller livstid som gäller för en dömd, som begått mord.
Tyvärr är det inte längre sällsynt att en dömd, till antingen fängelse eller psykiatrisk vård, frisläpps och sedan direkt går ut och mördar igen. Detta måste stoppas. NU!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
